En gång per vecka brukar jag gå till Kolans jobb för att möta honom och gå och äta lunch. Ibland är det bara vi och ibland tar han med sig några av sina arbetskamrater. Igår var en sån dag. Han hade med sig Rob, Rodney Niel och Lenia alla mycket trevliga och snälla männiksor. Vi gick och åt italienskt.
Promenaden till Kolans jobb består av: ca 8 minuter utomhus, ca 8 minuter i Dubai Mall och sist ca 10 minuter utomhus. Det börjar bli varmt nu så den där tiden inomhus är nödvändig.
Hur som helst. Igår när vi ätit luch och jag var på väg hem igen gick jag på trottoaren och kände hur varm jag var om fötterna. Tänkte inte nå mer på det, det var ju en varm dag klart man blir varm om fötterna. Kom fram till ett röljus och var tvungen att stanna, insåg då att värmen inte kom från mina fötter utan från själva trottoaren upp genom sulan och brände mig på fotsulan!!! Feelin' hot hot hot.... Det är snyggt med poppiga tygskor men här tror jag fotsulan, den nedåtvända själen måste lägga in veto. Det blir tjockare sulor framöver helt enkelt!
1 kommentar:
tydligen kan man längta efter vårskorna på olika vis.
Jag var på hembesök hos en vårdtagare häromdan, hon tyckte jag hade rediga skor=)
Kram L
Skicka en kommentar