Ja, då var man hemma igen då. Det var en kort karriär som guide på Lanza. Inte lika kort som min au pair karriär men ändå kort.
Tänker inte älta varför jag åkte hem nå mer, känns som att jag berättat det för hela världen.
Kan bara konstatera att det är skönt att vara hemma. Så fort jag kom ut ur Arlanda Express tåg och kände den kalla luften spred sig ett stort leende på mina läppar.
Dessutom när jag vaknade imorse och fick se Östersund inbäddat i ett vitt täcke blev känslan ännu bättre. Litet täcke men endock ett täcke :-)
Blir hemma 2 veckor nu. Sen drar jag till England för att se vad som händer.
Hittar man nån som får en att känna så här är det värt att prova. Om jag inte provar kommer jag ångra mig för alltid. Det kan bli en romantisk film av det eller ännu en grej jag skyndar mig hem från. Försöker att inte se på statistiken.....
Fred ut!
